Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp av Romain Puértolas
Ciao!
Så kommer här recension nummer nio…
Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp
Författare: Romain Puértolas
Hejdlöst rolig och livsbejakande surrealistisk skröna.
Pugalendhi heter en bluffande 38-årig fakir från Rajasthan, som har lurat sina grannar i byn att samla ihop pengar för att han ska kunna åka till Paris och köpa Ikeas senaste innovation, spikmattesängen Svavelvikspik. Men sängen visar sig vara dyr, vilket gör att fakiren tvingas lura till sig pengar av den vackra fransyskan Marie, för att sedan tillbringa natten på Ikea. Han gömmer sig i en garderob som naturligtvis packas in i en låda och skickas iväg, och detta är startskottet för en galen jakt över världen. En resa där fakiren lär känna sudanesiska flyktingar, blir jagad av hämndlystna romer på Barcelonas flygplats, skriver början på en roman och får ett bokkontrakt i Rom samt hänger på ett hotellrum i ett konfliktdrabbat Libyen. Under tiden upptäcker han mycket som han inte visste om både kärlek och vänskap.
Det här är en hejdlöst rolig och dessutom livsbejakande surrealistisk skröna, som en korsning mellan Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och Berättelsen om Pi. Läsaren som förväntar sig en berättelse i stil med Hundraåringen … och En man som heter Ove kommer inte att bli besviken. Denna bok bottnar dock i ett budskap om livsvisdom, där vår Candide-liknande huvudperson gör sin resa för att lära sig medmänsklighet och andra grundläggande värden i livet.
"Denna roman är en liten humorpärla, en bön om tolerans, en saga."
Livres Hebdo
Vad tycker jag om boken?
Nä. Den här boken är inte bra. Den är lättläst, vilket nog är det mest positiva jag kan säga om boken. Den ska förmodligen vara underhållande och tokrolig, men jag känner mig bara illa till mods. Bland allt det ytliga och skojfriska dyker det emellertid några gånger upp lite allvar. Som i mötet med illegala invandrare i England. Där får jag en känsla av ett äkta engagemang. Jag är dock osäker på om det är författarens ambition att väcka en tanke eller om det bara blir så…
En av de få saker i boken som jag finner lite roligt är författarens förklaringar till hur de indiska namnen ska uttalas, t.ex. Pugalendhi Kushanu (ska uttalas Byggelände, kursa nu) eller kusinens namn, Makhaoee (uttalas Mackapär). För övrigt lämnar den här boken mycket att önska…
Betyg: 2/5
